Fröken Julie -

Här är det inte längre aktivt men på http://www.nogg.se/frokenjulie kan ni nu mer läsa om mina upptåg. Kolla in där och se att allting är som vanligt, men lite annorlunda. ;)

Dagen för hemflytt närmar sig. Jag och Lars saknar våran lilla hund nu, vi trodde nog aldrig att det skulle bli så tråkigt utan våran lilla kula. Vi misstänker faktiskt att Harry nog också saknar henne litegrann. Eller så är det bara önsketänkande. ;) Det är kallt ute nu, inget bra dvärgpinscherväder. Inget bra människoväder heller för den delen. Jag delar helt klart Julies uppfattning att såna här dagar har man det mycket bättre inomhus. ;)
Maggan är på besök, vi har haft lite myskvällar och sett film. Igår var vi iväg och storhandlade julmat så nu kommer vi att kunna äta julmat i en månad, minst. Lasses mormor var söt och sponsrade våran storhandling. Man kan inte låta barnbarnet vara utan julmat. ;)
Idag ska det dukas upp stort julbord hemma hos oss. Även om jag inte är nåt stort fan av julmat så klagar man aldrig när både kyl och frys är fulla av en massa mat. Hemmagjorda köttbullar, gravad lax, sill, potatis, prinskorv och annat smaskigt man kan hitta på ett julbord.
Jag och Lars sitter på jobbet, en underbart lugn morgon. Såhär lugna tider var det länge sen vi upplevde. Kanske har folk annat för sig såhär i julstressen. Både jag och Lars jobbar hela julafton så Julie och Harry får nog fira jul med "mormor och morfar". Jag har fortfarande inte köpt en enda julklapp, känner att det börjar bli hög tid att göra det nu. Så fort jag fått min symaskin börjar tillverkningen av Julies julklapp. Ett varm och skönt vintertäcke ska hon få, i dessa temperaturer känns det som ett måste om man inte ska frysa. ;)
Jag får avsluta med att önska er alla en riktigt GOD JUL!

Igår var det dags för agilityträning med matte igen, och så Yvonne med hennes snygga pojkar förstås. ;) Den här gången gjorde vi nåt helt nytt. Nu var det inte bara matte som fick låna Yvonnes hundar utan Yvonne provade på att få med mig över några hinder också. Och det gick ju galant! Matte var imponerad eftersom att jag inte tränat med någon annan än henne förut. Typiskt matte att tro att jag inte kan. Jag och Yvonne är ju dödspolare. ;) Speciellt igår. Av någon underlig anledning var hennes hanhundar kära i matte och jag var kär i Yvonne. Jag vet inte varför men med tanke på att "löptik" nämndes några gånger så tror jag nog att det hade nåt med saken att göra.
Eftersom att ni är så många som troget läser min blogg varje dag så antar jag att ni såklart vill se hur det såg ut när jag och Yvonne provade på vårat sammarbete.
Se och njut, eller skratta, eller längta efter att träna själv. Kul hade vi i alla fall! Och jag var typ bäst i världen i vanlig ordning.

http://s9.photobucket.com/albums/a64/lyckligajag/?action=view&current=P1010017-1.flv

http://s9.photobucket.com/albums/a64/lyckligajag/?action=view&current=P1010018.flv

Matte hoppas på att någon gång få med sig en fotograf till träningarna så att ni får se vårat sammarbete också.

Trevlig kväll på er alla och jag hoppas att ni alla hade en trevlig lucia!

Eftersom att mormor haft en upptagen helg fick jag i helgen flytta hem till matte och husse igen. Lyckan var total! Harry har blivit bra mycket stiligare under tiden jag varit borta, så pass stilig att han nu mer kan kallas en riktig snygging! Mina nyfunna känslor för Harry var dock inte alls besvarade - till en början. Men efter 2 dagar föll även Harry efter upprepade raggningsförsök där jag testat metoder som att ligga på rygg och åla mig framför hans näsa när han sover, hoppa upp och pussa honom i ansiktet och snabbt vända rumpan till när han tittade på mig. Men trots visst gensvar på mitt flirtande så var matte snabbt framme och bad oss lägga av. Suck! Sen sist har vi även hunnit med dvärgpinscherträff. Remo och Kaiser, dom stora grabbarna, var de enda som var vuxna nog att förstå allvaret runt en löpande tik. Jag blev ihärdigt uppvaktad av två snyggingar, livet kan helt klart vara värre. ;) Dvärgpinscherträffen var i vanlig ordning jättekul med massor av godsaker både till oss hundar och våra människor. Bäst var den torkade blodpuddingen. Matte skrattade gott när hon först gav mig en levergodis (som jag såklart åt, man äter ju allt) men när jag fick en blodpuddingsbit så reste sig båda öronen och blicken tändes till, sen började svansen att svänga, helt av sig självt. Så gott var det! Efter träffen var jag slutkörd. Jag somnade inom 3 röda när vi kommit hem och sov som en stock, inte mycket som kunde väcka mig! Dagen därpå fick jag och Harry hänga med matte till stallet. Matte tränade platsliggning i vanlig ordning och bad stallflickorna att spionera på mig. Matte kunde gå ut och tömma skottkärran samt hämta nytt spån och jag varken reste mig upp eller lät. Det ni! Igår hjälpte jag och Harry till när matte och mormor julbakade. Jag vaktade det hysteriska skåpet (matte kallar det så eftersom att jag blir helt hysterisk när man öppnar det) och Harry placerade sig så att han tog upp nästan hela köket. Matte och mormor var inte alls särskilt tacksamma över vår hjälp så vi skickades iväg. Gång på gång eftersom att vi envisades med att komma tillbaka. ;) Efter 3 sorters kakor och en god middag med efterrätt åkte matte, husse och Harry hem, och lämnade mig ensam kvar. Om ni bara visste hur ledsen jag var! Nästan lika ledsen som när matte tog mig på agilityträning och sedan inte lät mig följa med hem utan lämnade mig hos mormor och morfar då med. Livet är fyllt av saknad dessa dagar, jag som saknar min familj och matte och husse som saknar mig (för det har dom sagt). Vad Harry säger vet jag inte riktigt men matte och husse brukar skratta och säga att han saknar mig nog inte så mycket ändå. ;) Tiden går men snart får jag nog flytta hem igen...

Igår tränade jag och matte agility med Yvonne Fång och hennes hundar. Frida och Theron hängde också med, fast dom tränade lydnad vid sidan av.
Jag hamnade i centrum även om jag inte ens var på plan samtidigt. För att få killarna att springa agility där en löptik varit i farten var visst lättare sagt än gjort. ;)
Men på det stora hela imponerade vi alla stort och matte var helt lyrisk när vi fick till ett klockrent framåtsändande över 3 hinder och genom tunneln. Full fräs på egen hand och matte hoppade och skuttade lika mycket som jag. Annars är jag och matte lite lydnadspåverkade sådär. Så fort jag gjort nåt kollar jag på matte hoppfullt och frågar "blev det där rätt, blev det där rätt". För att inte tala om förvirringen då matte helt plötsligt vill ha mig på höger sida istället för vänster, och att gå på höger sida också blir rätt helt plötsligt. Ja det blir fort tilt i hjärnan när man lär sig så mycket nytt, men kul har vi!
Matte fick även prova att köra Yvonnes två stora killar och hennes sug på en kelpie blev ju inte direkt mindre. Fast jag vet inte om jag vill ha en kelpiesyrra, jag vill ju ha matte för mig själv. Och husse vill definitivt inte ha någon mer hund. Så ledsen matte, men du får nog fortsätta drömma! ;)

Och ikväll är det ju dags för decembers stora händelse. Julträff i hundhuset! Låt mig gissa vem som blir den populäraste tjejen på stället... ;) Jag återkommer med rapporter om den senare, när vi vet vem den lyckliga ägaren till min julklapp blir. Jag och matte valde med omsorg.

Lägger in två bilder från utställningen i helgen, återkommer senare med båda hundarnas omdömen och en kort rapport från ringside. Kan kort säga att Harry slutade som 2:a i BIS för veteraner. Julie åkte tyvärr ut på en slät 1:a pga reservation. Men kritiken hon fick var strålande så vi är nöjda ändå och kommer igen nästa gång. ;)



Här kommer nu hundarnas omdömen. Vi börjar med Harry.

8 år. Elegant herre. Maskulint välskuret huvudet med vackert uttryck. Stark hals och överlinje. Bra front. Bra djup i bröstkorgen. Härligt bakställ med muskulösa lår. Bra benstomme och tassar. Rör sig lätt och elegant.
Mycket välvisad!

Julie fick omdömet:

Typ, storlek och helhetsintryck: Utmärkt
Vackert huvud. Välkroppad med mycket bra proportioner. Mycket bra benstomme och vinklar. Utmärkta rörelser, päls och färg. För dagen för reserverad, därför ej HP.
Kv 1

Julie har fått flytta hem till mormor och morfar ett tag nu när hon löper och ni anar inte hur tyst, stilla och TRÅKIGT det är utan min galna lilla dvärgpinscher i huset. En sak som är säkert är att även om man blir lite leds på henne ibland (bara ibland) så saknar man henne otroligt mycket när hon är borta. Vem ska man nu leka och gulla med hela dagarna? Harry såklart. ;) Den gamle räven dansar på bordet nu när katten är borta. Igår kröp han upp i min famn i TV-soffan och spann som en katt. En sån där Harrygrej, han ligger och "mmm-ar" hela tiden när han myser, låter som en katt som spinner, fast en hund då. ;)
Harry verkar faktiskt ganska nöjd över att vara ensam herre i huset, men det tanke på Julies humör de senaste dagarna klandrar jag honom inte det minsta. Han får ta en hel del smällar från den lilla löpande ragatan. Hon blir ofta ganska knepig när hon löper och denna gång är inget undantag. Mer lättretlig hund får man leta efter. PMS, inte är det roligt inte.
Jag och Lasse funderar dock på att åka och hälsa på våran lilla hund idag och stilla Julie-abstinensen. Hur är det tänkt att vi ska klara oss utan henne hela löpet ut?

Ni kanske tror att en dvärgpinscher inte kollar på idolfinalen men där har ni fel. Jag och matte har hejjat fram Markus, han är helt enkelt bäst. Hejjandet har mest bestått i att jag har tuggat pipleksak och matte har höjt volymen på TV'n för att överrösta mig. ;)
Nu hoppas vi att Markus vinner med vårt starka stöd!

Jag har börjat löpa. Så det innebär att matte vill kasta mig ur huset och slippa se mig på några veckor. Eller riktigt så illa är det inte men både matte och husse känner att med tanke på hur länge Harry matvägrade sist och precis har återhämtat sig så ska dom inte sätta honom på kåtdiet igen nu. ;) Än så länge verkar han lyckligt ovetande om vad som händer med mig, kanske är det den kemiska kastreringen som verkar?

Nu ska vi hämta husse från jobbet, men först måste jag bjuda på en bild på matte och Harry som myser i soffan.

Igår fick både jag och Harry hänga med till stallet och vara stallhundar. Harry tycker ju att det är lite läskigt att vara i stallet bland alla dom stora hästarna, men att stå och hänga i famnen på någon vänlig själ som orkar klappa honom tycker han alltid om. Igår hittade han ännu en passion i stallet förutom stallflickorna, nämligen HÄSTBAJS! Jag och matte kollade skeptiskt på varandra medan Harry drog runt som en furie och bara skyfflade in hästbajs i munnen. Sen stod han på pass bakom en skottkärra hos någon som mockade för att komma först till de utflygande delikatessbollarna. Själv kan jag faktiskt säga att jag har väl utvecklade smaklökar och hästbajs är inte riktigt nåt som faller mig i smaken. Jag hade en period som ung, då man ville testa allt som testas kunde, som jag åt hästbajs. Men jag är ju en vuxen dam nu och damer tackar vänligt men bestämt nej till bajs. I övrigt säger matte att det inte är mycket av mitt beteende i stallet som påminner om en värdig dam. Jag skäller, mycket och gärna. Jag tar min uppgift som vakthund i stallet på största allvar. Jag ser även till att stallflickorna inte springer i stallgången, då får dom en arg tillsägelse. Man kan ju inte beté sig hur som helst heller. ;)

Nu för tiden är det förresten slut med mitt sovande i sängen. Har ni hört så illa!? Istället får jag sova i en bur bredvid sängen. Matte och husse blev så leds på mitt nattkisseri på den vita mattan att det blev buren för min del. Men när första morgonturen är klar får jag krypa ner bredvid husse i sängen (ja, det är han som sover längst på mornarna). Krypa ner och krypa ner, egentligen betyder det fullt ös medvetslös med allt jag kan hitta i sängen och ge husse det obligatoriska morgonhånglet tills han tjuter och gömmer sig under täcket. Det är få saker som är så effektiva för att väcka trötta människor som en ihärdig dvärgpinschertunga. Och när han väl ligger under täcket, då är det dags för grävandet. Då gräver jag så frenetiskt att jag riskerar att sätta eld på sängkläderna. Bäst är det när man lyckas gräva bort täcket och får ge husse en ordentlig grävomgång i hårbottnen. Livet är härligt. ;)

Matte säger att jag är världens mest bortskämda dvärgpinscher. Men vaddå, man tar vad man vill ha, så är det bara. Om både matte och husse klappar på Harry är det väl klart att jag kommer och lägger mig emellan så att dom måste klappa på mig istället. Och gör dom inte det så skäller jag. All uppmärksamhet på mig!
Samma sak när matte och husse tittar på blocket. Jag kan inte förstå varför dom ska titta så uppmärksamt på datorn när dom kan titta på mig? Så då skäller jag då med. Jag gillar att göra mig själv hörd. ;)

Just nu sitter jag och matte hemma hos mormor och morfar och väntar på att få middagen serverad. Husse är ute i mörkret och tvättar bilen, hur nu det går när det är såhär mörkt.
De senaste dagarna har vi tillbringat med att vandra upp och ner på strömlida. Det hela började med att matte och husse kom på att vi skulle motionera i strömlidabacken, den gamla slalombacken alltså. Sagt och gjort, kul hade vi också. Tills husse upptäckte att han tappat sin mobil någonstans i backen. Sen har vi återvänt dit flera gånger och letat efter telefonen men den är som bortblåst. Så nu har nog inte husse nåt annat val än att köpa en ny telefon. Retligt. Fast jag tror att efter de senaste dagarna regn så skulle nog telefonen inte fungera även om vi hittade den.
Igår följde jag med matte till stallet. Det var hur kul som helst och Anna hade visst skrattat när hon ringde till matte i samma veva som matte parkerade bilen på stallplanen för den som känner mig vet hur det kan låta när jag är riktigt ivrig. Det här med tålamod har aldrig varit min starka sida så jag satt och skrek i bilen för full hals i ett försök att få matte att lägga på luren och ta med mig till stallet istället.
Sen mockade matte och fixade maten medan jag låg på en filt i stallgången och höll ställningen. Matte är lite tråkig sådär, hon säger att jag måste lära mig att behärska mig så istället för att få följa med in i boxen och jaga hästbajs när matte mockar får jag ligga ner och bara titta. Suck. Det är jättekul att titta, jag tittar hellre i stallet än att inte få följa med dit alls. Men ni skulle bara veta hur svårt det är att bara ligga där när det händer såå mycket spännande saker runt omkring.
Nu ropar mormor ifrån köket att maten är färdig. ;)

Nu är det ett tag sedan jag stod i ringen sist men i jakt på mina papper sprang jag och matte över alla såna där små lappar där domarna skrivit lite om mig. Så vi tänkte att det kan man ju ta och dela med sig av och muttra lite över dom som inte skriver stad och datum på protokollet. Lite svårt att hålla koll på. ;) Sen kan man ju kort nämna att jag egentligen heter Thenecians's Zavannah. Min pappa är Theneican's Denzo och min mamma är Ängvaktarns Infra. Jag har helsyskon i både Norge och Ryssland. För er som vet har jag även bott i Norge ett tag innan jag kom till min matte 12 veckor gammal.

Umeå 04.09.11
Mycket tilltalande helhet, välformat huvud, öronen ej helt stabila ännu, bra hals. välvinklad fram, lite fallande kors. Bra kropp fina proportioner, ännu ganska ostabila rörelser, mkt försvårade av det långa gräset.
Valpkl HP

Trevligt huvud och uttryck. Härlig hals. Välvinklad fram och bak. Mkt bra rygg och kors. Rör sig mycket bra runtom. Mycket välvisad!
Valpkl HP, BIR

Piteå 05.02.12
Mycket vackert tikhuvud! Utm. uttryck! Välplac. öron! Torr vacker hals! Utm. kropp o bra benst. Normala vinkl. fram, välvinklad bak. Rör sig bra när hon vill!
Juniorklass HP, BIR

Grans, Öjebyn 05.03.25
Saxbett som är korrekt. Vackert uttryck, mörka vackra ögon. Bra hals. Bra front. Välvinklad fram och bak. Ngt lös i armbågarna. Vacker färg. Träna lite mer på bord.
Juniorklass HP, BIR

Liten tik trevlig modell. Behöver tid att utvecklas och bli mer självsäker. Nätt fem huvud, fina ögon, stora öron. Bra hals och rygg. Bra vinkl. Rör sig ostadigt. Behöver tid.
Junoirklass Kv1, Kk1

Piteå 05.06.05
Feminin tik med bra propotioner, vackert huvud och uttryck, korrekt bett, bra hals & rygg, väl utfylld front, tillräcklig kropp för åldern. Normala vinklar fram och bak, rör sig fram fram och bak, tillräckligt steg från sidan. Väl presenterad!
Juniorklass HP, BIR

Piteå 05.07.03
Nice feminin bitch of corr proportions. Nice fem head with corr expressions. Bit soft ears, excellent topline when standing good volume of body correctly angulated, moves ok
Juniorklass Kv1, Kk1, HP, CK

Älvsbyn 05.09.17
Jättesöt och näpen tik. Vackert huvud och uttryck. Vacker hals och resning. Mycket välvinklad fram och bak. Bra över och underlinje. Rör sig ngt trippande. Ett allert och showigt ekipage! Välvisad!
HP, BIR

Piteå 06.05.14
28 cm. Mkt feminint huvud. Korr bett. Bra markerad underkäke. Lite kort hals. Kunde ha bättre vinklar fram & bak. Bra päls och färg. Rör sig med lite korta steg. Trevligt temperament!
Ökl Kv 1 Kk4


Bilder på mig från utställningen i Piteå 06.05.14

Igår hände det grejer. Först åkte jag och matte hem till mormor och morfar och åt köttsoppa (jag också såklart). Gott som tusan var det! Jag fick bara en aptitretare men matte hon vräkte i sig av den goda soppan. Själv satt jag på en stol bredvid och tittade på. Det såg så väldigt gott ut.
Mätta och glada i magen åkte vi sedan till Jenny. Om jag inte sagt det förr så har Jenny världens roligaste katt Isola. Jag är alltid väldigt förväntansfull inför träffarna med Isola och kastar mig in genom dörren redo att leta rätt på "kattstackaren" (mattes ord). Isola är inte fullt lika förtjust som jag utan hon sitter mest uppflugen i nåt fönster och kastar onda blickar på mig där jag ligger på golvet och viftar på svansen och vibrerar så att armbågarna smattrar i golvet och pratar i högan sky. Det där med att ligga på golvet är nåt matte kommit på. Någon slags behärsknings-/man jagar fan inte katten träning som hon kallar det. Så som ni förstår av namnet innebär det alltså att jag får kolla på katten så mycket jag vill så länge jag ligger ner, ligger stilla och inte försöker jaga den. Alltså, är man en dvärgpinscher är det där jävligt svårt ska ni veta. För visst vet ni väl hur det rycker i benen när man ser en katt, det är som om dom springer av sig självt efter katten. Så då måste jag träna på att behärska mig. Suck. Jag säger det gott folk, att behärska sig är bland det jobbigaste som finns. Jag vill ju bara att kattkräket ska komma ner från fönstret nån gång och leka med mig! Det är jobbigt när den man utsett till sin bästa lekkamrat inte vill vara med en.

Efter att ha varit hos Jenny fick jag och Harry hänga med matte ut på kvällspromenad. Matte kastade snöbollar som jag hämtade och Harry halkade runt på isen som Bambi (vilket för övrigt är Harrys nya smeknamn nu när man är ute). Själv klarar jag halkan rätt bra och det är himla skoj att ta sats och kasta sig in på isfläckarna så att man glider flera meter. Matte brukar säga att jag är som en kamikaze, vad hon nu menar med det. Harry med styltorna har det lite tuffare. Ibland blir han liksom stående och bara kollar hjälplöst när hans ben långsamt glider allt längre ifrån varandra. Med tanke på benskörhet och annat som tenderar att drabba gamlingarna är det lika bra att han tar det försiktigt. ;)

Säg det... Det var matte som körde upp mig ur sängen strax efter 7 för att vi skulle gå på promenad. Har ni hört så sjukt? Ingen vaknar väl så tidigt frivilligt? Själv försökte jag krypa ner under täcket igen efter att matte plockat fram mig första gången, men till sist var det bara att acceptera att vi skulle ut. Blött och slaskigt är det, äckligt! Dessutom har min kära ovänn handduken plockats fram igen och så ska man gå igenom den där jobbiga torkningsproceduren innan man får springa in i värmen.
Igår sprang matte på en dvärgpinscher här i stan. Killer (?) hette han. En söt liten kille på 5 månader. Matte tipsade såklart om våra träffar så vi får se om det kommer ännu en pitebo till Luleå den 7:e. Det skulle ju vara trevligt!

Nej nu är det nog från Julie i slasket, nu ska jag krypa ner under täcket igen!

Om ni besöker bloggen nu i dagarna märker ni nog att den ser lite annorlunda ut. Jag och matte har inte så mycket att göra så vi tänkte att man kan ju testa sig fram och vintern är ju sannerligen grå och trist, så det blev detta tema.
Men vem vet, snart är det jul. Då kan det komma ändringar igen. ;)

Jag, matte och Harry tog en promenad in till stan idag för att hälsa på husse och göra lite ärenden. Hälsa på husse är alltid roligt, men att gå dit i snöslask är inte riktigt högst upp på min "gillar att göra-lista". Matte gick och drömde om ett par gummistövlar och jag gick mest och surade och undrade hur man över huvud taget kan komma på att gå ut i det här vädret. Alla fick sig några slängar av mitt dåliga humör. Jag bet Harry så fort han kom för nära och jag trotsade coolt matte när hon försökte säga åt mig. När vi slutligen fick hoppa in i bilen var jag så leds på alla att jag morrade varnande åt Harry så fort han tittade på mig och bet honom i hakan om han kom för nära. Jag var helt enkelt jättearg! Fast matte och husse dom fnissade mest åt mina gurglande ljud och matte funderade lite på om en så arg dvärgpinscher någonsin vandrat på denna jord. När vi väl kom in genom dörren här hemma igen så skyndade jag mig att pila in i min lilla koja vid elementet och där har jag legat och tjurat och tittat ut sen dess och vägrat komma när dom försökt locka på mig.
Dumstrutar som tvingar ut mig så länge i så dåligt väder.. Inte konstigt att man blir på dåligt humör! Pyttsan. Nu ska jag sova och sura vidare och jag tänker inte titta fram igen förrän det serveras middag. Jag hörde trots allt matte nämna pizza.. Då är det bäst att hålla sig framme.